These words are my own

Vet egentligen inte varför jag tryckte på "skapa".
Vet inte vad jag vill ha sagt i bloggen idag.
Ang. gårdagens inlägg så behöver ni inte vara oroliga (inte just nu i alla fall) för att jag ska avbryta.
Jag stormtrivs verkligen.
Men ibland blir alla smågrejer för mycket bara.
Känns fortfarande som att jag trippar på tå för att inte göra någon upprörd.
Vill inte behöva akta mig för vad jag säger, vad jag gör osv.
Vill kunna slappna av och bara vara mig själv.
Men jag är inte de.
Jag har blivit så inåtvänd.
I alla fall här i mitt "hem".
Det känns inte som att jag bor här, känns inte som ett hem.
Vill ju att allt ska lösa sig helt och hållet.
Och de tycker dem säkert att det har.
Men för mig är det faktiskt inte helt bra.
Så är det bara.
Men det är väl bara i min skalle.

På lördag fyller (tyska) Sandra år.
Så vi ska försöka hitta på nåt. Fest? Mat och bio?
Vet inte än vad de blir.
Får hoppas de blir kul i alla fall :)

Funderar på att dra och shoppa på söndag igen. Nån som är på eller?