New York here I come!
5 veckor
36 dagar
ca 864 timmar
ca 51 840 min
ca 3 110 400 sek
16 nov åker jag till New York.
Då kommer jag antagligen börja skriva bloggen på engelska, bara så ni vet.
Ett tips till er mina svenska små svennar: http://lexin2.nada.kth.se/swe-eng.html
haha :)
Har matchat med den familjen jag pratat om tidigare.
Dem bor i New York just nu, men ska flytta till en förort. Bronxville.
Mamman heter Kristi, pappan Ian och den 15 månaders sonen Lachlan.
Åh, kan knappt bärga mig!
Denna familjen är den enda det kännts så rätt med.
Igår bar det av till Ed efter många om och men.
Jag körde. Emilia, Adam, Johannes och Therese åkte med också :)
Vid ca 1 körde jag Johannes och hans kompisar till Bäckefors.
Kom tillbaka till Ed och mingla runt lite ^^
Adam var så varm å go och värmde mej så bra <3
Sen gick folket upp mot torget (vi stod vid Dylan), dem skulle tydligen bråka.
Och det tyckte inte jag och Emilia att vissa skulle göra, så vi gick upp mot torget. Ställde oss lite vid sidan av och kollade läget typ.
Såg att min Nina var ledsen så skulle fram till henne, men ville inte när det var 311 pers där.
Så väntade lite. När de skingrade sig lite så gick jag och Emilia fram och kramade på henne.
"Åååh shit.. Nej.. Nu blir de problem... Jag sätter mig i bilen.."
Lilla du, jag kan inte bry mig mindre om dej.
Vill inte bråka med dej.
Vill inte prata med dej.
Vill inte ha dej som varken vän eller ovän.
Jag är så jävla äcklig och dum i huvet ändå så...
Jag tittade inte ens åt ditt håll innan du började skrika och betee dej som en 14 åring.
Jag var på väg till vän som faktiskt vill vara med mej.
Gör alla en tjänst och gå å dö.
Nu har Adam åkt ut i skogen tills torsdag. Saknar honom redan.
Kan inte förstå hur man kan tycka om någon så fort.
Du har mitt hjärta <3
36 dagar
ca 864 timmar
ca 51 840 min
ca 3 110 400 sek
16 nov åker jag till New York.
Då kommer jag antagligen börja skriva bloggen på engelska, bara så ni vet.
Ett tips till er mina svenska små svennar: http://lexin2.nada.kth.se/swe-eng.html
haha :)
Har matchat med den familjen jag pratat om tidigare.
Dem bor i New York just nu, men ska flytta till en förort. Bronxville.
Mamman heter Kristi, pappan Ian och den 15 månaders sonen Lachlan.
Åh, kan knappt bärga mig!
Denna familjen är den enda det kännts så rätt med.
Igår bar det av till Ed efter många om och men.
Jag körde. Emilia, Adam, Johannes och Therese åkte med också :)
Vid ca 1 körde jag Johannes och hans kompisar till Bäckefors.
Kom tillbaka till Ed och mingla runt lite ^^
Adam var så varm å go och värmde mej så bra <3
Sen gick folket upp mot torget (vi stod vid Dylan), dem skulle tydligen bråka.
Och det tyckte inte jag och Emilia att vissa skulle göra, så vi gick upp mot torget. Ställde oss lite vid sidan av och kollade läget typ.
Såg att min Nina var ledsen så skulle fram till henne, men ville inte när det var 311 pers där.
Så väntade lite. När de skingrade sig lite så gick jag och Emilia fram och kramade på henne.
"Åååh shit.. Nej.. Nu blir de problem... Jag sätter mig i bilen.."
Lilla du, jag kan inte bry mig mindre om dej.
Vill inte bråka med dej.
Vill inte prata med dej.
Vill inte ha dej som varken vän eller ovän.
Jag är så jävla äcklig och dum i huvet ändå så...
Jag tittade inte ens åt ditt håll innan du började skrika och betee dej som en 14 åring.
Jag var på väg till vän som faktiskt vill vara med mej.
Gör alla en tjänst och gå å dö.
Nu har Adam åkt ut i skogen tills torsdag. Saknar honom redan.
Kan inte förstå hur man kan tycka om någon så fort.
Du har mitt hjärta <3
Kommentarer
Postat av: Anonym
Såg ni några indianer som spelade eller? =D I Ed.
Åh, du måte verkligen berätta om det här med NYC =D Kan inte vi ses om du kommer till Thn, det var så längesen!
Postat av: sandra Jonsson
Det var sandra jonsson du vet som skrev kommentaren om indianer och allt det där :P Hejs
Trackback
